Alltså, den här dagen! Jag hade på förhand verkligen inte kunnat tro att jag skulle kunna åka skidåkning alls den här helgen (eller denna säsong överhuvudtaget) men jodå. Idag blev det dagskort och jag fick till riktigt många åk – lyckan! Inte minst är det så enormt härligt nu att barnen blivit så duktiga så att man klarar att åka själv med båda. Det var inte fallet förra året när Max med jämna mellanrum behövde stoppas från allt för våghalsiga farter med en stav i armhålan, eller de små benen inte fullt klarade att stå emot någon mer lutning än trygg blå. Nu kan man släppa iväg båda och själv vänta uppe på ett krön, och behöver ingen räddas från utlösta skidor i en hög någonstans kan man själv njuta av åkningen bortom plogning. Det känns fantastiskt! Henke har förstått fått åka själv en del med barnen här denna gång, men idag också jag när jobbplikten kallade emellanåt. Och det gick så bra! Det är verkligen ljuvligt att kunna åka ihop hela familjen! Eller nåväl… Inte riktigt hela familjen då. Dit är det en bit kvar och snart harvar vi på band och i knappliftar igen. Det kan vi ta, när resultatet är detta.

  
Vi följde upp skiddagen med bad i Experium, Lindvallens riktigt roliga badhus. Jag var tacksam att det gick att byta om i mix-avdelning och att barnvagn var välkommen – det underlättade, och jag kunde både ha koll på barn och bada lite själv. 

  
Den stora höjdpunkten var dock surfsimulatorn. Att åka i den behöver förbokas och kostar 150:- i timmen, men vi som var många bokade hela timmen själva och betalade 1200:-. Vi blev 11 personer mellan 5 år och 40+ som testade mer eller mycket åkning och alla hade kul. Från 7 år lyder rekommendationen men bodyboarding är ett enklare och nog så roligt alternativ och målsman äger ansvaret så Max åkte också och jublade. Stella och Max hade enormt kul och klarade lätt att åka bodyboard (där Stella till och med klarade att stå på knä utan att hålla i sig!) och de äldre barnen (9-12) surfade som om de aldrig gjort annat. 

  
Vi vuxna körde alltså också, och inte ens jag kunde hålla mig. Surfning känns kanske inte som den lämpligaste aktiviteten för fortfarande väldigt mjuka leder och så, för en kropp som inte rekommenderas ens utfall på länge pga instabilitet men… Ja. Möjligen dumdristigt men ibland måste man liksom bara leva lite som en viss inspirerande hashtag lyder. 

 

Min surferfarenhet begränsas till några dagars kurs i Australiens Victoria när jag var utbytesstudent i Melbourne 2001 (!), men visst gick det ändå bra och var roligt. Men, förr eller senare tar det roliga slut och man kraschar i vågorna och slängs oförsiktigt upp mot avsatsen och ja… Jag nöjde mig med just det, den här gången. I väntan på full rehab kändes det ändå minst sagt smartast så.

  
En maxad Sälendag har vi fått och inte minst mersmak på mer! 

Write A Comment