Okej då, grattis

Det är något motvilligt jag gratulerar AIK-fansen till gårdagens SM-guld. Men eftersom jag tror på att vara storsint så gör jag det ändå.
Men kom inte och säg att guldet kom till Stockholm. Det kom till Solna.

För övrigt så är anledningen till att jag har lite svårt för just AIK att deras supporters är de jobbigaste. Drygast, jobbigast attityd. Och då pratar jag om den generella stämningen i klacken. Genom vänner har jag stått i såväl AIK’s som DIF’s och HIF’s dito, och det är en ytterst objektiv reflektion. Men de vänner som hejar på AIK, de kan få ett Grattis. Även om jag höll på IFK igår…

Sen är jag ändå rätt glad att DIF har chansen att hänga kvar. Jag gillar DIF. Fast med en HIF’are hemma, och mina starkaste sympatier där om jag absolut måste välja så är också det lite sådär hatkärleksaktigt. Hade det inte varit för riktigt dryga uttalanden av många av dessa supportrar hade jag nog dock varit äkta glad över chansen att hänga kvar. Nu blir det med lite besk eftersmak.

Och så de grönvita. De har ju redan åkt ur. Jag hoppas på nya tag, gör om gör rätt, ner och rensa och upp igen. Är dock inte så övertygad om detta… Rensning lär behövas inte bara på plan så att säga.

Men grönvitt. Det finns ytterligare ett lag som är grönvitt.
Och anledningen till att jag kan bo i Stockholm och inte ha valt sida ordentligt, utantill och med stått i tre olika klackar och bara underhållas utav fotbollen, är ju att det redan finns ett lag i hjärtat. Det har varit där lite på sparlåga senaste åren, när de harvat i tråkdivisioner. Men nu finns faktiskt chansen till Superettan. Efter gårdagens kvalvinst med 2-1 mot Göteborgslaget Qviding lever hoppet. Och då vaknar känslorna till liv igen. Heja Brage!

Och blir det – underhållande tanke – Brage mot Bajen i Superettan till våren, då vet jag vart mina sympatier ligger. Å det bestämdaste. Då kommer jag säkert besöka både Söderstadion och Domnarvsvallen både en och två gånger.

Så storsinta som också ni är (väl?) så hejar ni väl på Brage i returmatchen på torsdag?! För min skull om inte annat. 🙂