Att fånga eller tappa dagen på samma gång

Det är söndag, och jag tyckte mig fånga dagen när jag gick upp direkt jag vaknade imorse (vid 8.20 visserligen, men ändå) och infann mig på SATS Sjöstaden knappt en timme senare för att träna med en kompis. Solen sken över Sjöstadens hustak när jag drack en kaffe jag plockade upp på vägen från bilen (för alltså, den tiden är tidig morgon för mig att träna, som den kvällsmänniska jag är), och dagen gav alla förhoppningar.

Vi körde hårt och jag var helt lycklig både över sällskapet och över känslan. Bästa! Snacka om att fånga morgonen!

Sedan gick vi till ett café och gick igenom vår resplan över en andra frukost. Det är jag och Jenni som på torsdag åker till Kapstaden, och nu behövde vi säkra så vi inte har dubbla boende- eller restaurangbokningar vid något tillfälle. Missat en bokning? Nej, här pratar vi att dubbelboka för att kunna välja om – och ändå landa på bäst upplägg. Två struktur- och kontrollfascister i ett nötskal? Eller kanske bara taggade. Hur som. Vi pratade också ihop oss om packning och annat, och jodå – vi är allt bra redo inför vår avfärd… snart drar vi! Snacka om kompisresa de luxe!

Hemma bytte jag av Henke och Max som skulle iväg på hockey, och gav mig strax efter iväg mot Sickla med Stella och en kompis (och Meja en stund) för en sedan länge inplanerad biodejt – en födelsedagspresent som det var dags att nyttja. Solen fortsatte flöda, jag njöt inte så lite där jag satt mot en vägg och lät strålande sol värma mitt ansikte medan tjejerna var inne på bion (för hur mycket jag än hävdade att jag ville se Vaiana jag också så fick jag inte följa med – stora 8-åringar det där), och även om det känns som ett dagsfångande så fick jag lite ångest samtidigt. Minusgraderna har gjort Stockholms isar helt perfekta, och sådana här dagar ska ju helst njutas där – med rosiga barn, pulkor och skridskor och varm choklad i mugg. Men samtidigt så var det här en dag av nöjda vuxna och glada barn, så det är inget att klaga på, alls – det är bara det att antalet perfekta vinterdagar i Stockholm är rätt få, och isarna kortlivade.


Min insikt är dock också att jag ju faktiskt är ledig imorgon också. Så när jag kommer hem senare idag, efter bio och hockey och föräldraträning och – mer – så ska jag förbereda för att njuta isarna imorgon istället!