Fotografiska – Nick Brandt och Bryan Adams (och så Nacka)

Igår hade jag en fantastisk föräldraledighetsdag! Jag och min kompis sågs redan på morgonen och tog sikte på Söder och Fotografiska. Det är verkligen grymt att gå dit just en helt vanlig vardag, för då är det väldigt lite folk – på snudd på tomt.

Senast jag var där var det stora dragplåstret utställningen Ikoner, och idag var min förväntan högst på Nick Brandts ”Inherit the dust”. Nick Brandt är känd för sina magiska foton av Afrikas mäktiga djur, och i sin nyaste utställning använder han samma bilder i miljöer som människan förändrat eller förstört, för att på det viset väcka tankar om ett förlorat paradis – och hur vi behöver agera för att värna om vår värld.

Såhär skriver Fotografiska;
Fotografen Nick Brandt har sedan 2001 i oförglömliga och storartade porträtt dokumenterat Östafrikas skövlade natur och utrotningshotade djur. Tre år efter avslutningen av den allvarstyngda trilogin On This Earth, A Shadow Falls Across the Ravaged Land, återvänder Brandt till Östafrika för att fotografera den accelererande naturförstöringen på den afrikanska kontinenten. I sin nya serie episka panoramabilder dokumenterar Brandt människans påverkan på miljöer där djur inte längre kan leva. På varje plats installerar Brandt ett fotografiskt djurporträtt i naturlig storlek mitt i ett landskap som nu präglas av explosionsartad stadsutveckling, fabriker, ödelagda betesmarker och stenbrott.

Utställningen är gripande och helt fantastisk. Att se djuren i de här miljöerna, som på sopberg eller i sliten stadsbyggnation, är så sorgligt! Allra värst är nog ändå bilderna där barn sitter i förgrunden med av limsniffande död blick. Så fruktansvärt.

Utställningen är bara kvar på Fotografiska till den 11 september, så skynda om du vill hinna se! Väl värt de 120 kronor inträdet kostar.

Moustafa Janos utställning Every Person Has Lost Something om kriget i Syrien var också klart sevärd, och Bryan Adams utställningar Exposed och Wounded var båda fantastiska.

Med stor skicklighet exponerar han betraktaren för ytterst skiftande intryck, uttryck och avtryck ur livet. Från glamourös kändisvärld I Exposed till Wounded: The Legacy of War, med krigsskadade unga brittiska soldater som stridit i Irak och Afganistan.

Fotografiska är bestämt mitt absoluta favoritmuseum i Stockholm. Konst förstår jag mig inte på, men foton berättar allt.

Vi avslutade med en enkel lunch i Fotografiskas café (då deras riktiga lunch inte öppnat för säsongen ännu) och sedan promenerade vi hela vägen från Slussen hem till Nacka. En riktigt härlig promenad! Det är så härligt med nya promenadmiljöer ibland, och att gå hela vägen nere längs vattnet vid Saltsjöqvarn och vidare till Kvarnholmen var superfint.

Jag lägger glassbaren Snö på minnet – ett ställe som ligger just på Kvarnholmens kajkant och lockar med glass som nyligen utsågs till Sveriges bästa. Det var stängt just igår, men jag ser det som en direkt anledning att snart komma tillbaka!

Kvarnholmen har just sammanbundits med resten av Nacka genom en bro, Kvarnholmsbron, så det är inte långt för mig att gå dit från hemmet i centrala Nacka. Hur fin bro, förresten?

Jag kom hem på eftermiddagen, rejält svettig efter den långa promenaden i värmen, och konstaterade att de allra flesta mammalediga dagarna är riktigt bra – och andra alldeles extra toppen.

Idag är det fredag och en heldag på IKEA väntar. Jag tror inte den dagen kommer att hamna i kategorin ”toppen”, men hoppas på flyt med det jag behöver köpa så ska det nog kännas alldeles okej det med.