Mitt bästa sätt att se nya ställen är genom att gå. Gå, gå och gå. Passera allt man vill se, känna atmosfären, pausa där man vill. Bättre finns inte!
Men sen fick vi barn och fortsatte resa med dem. Dit vi vill, men på barnens villkor, som jag brukar säga.
Då blir det lite mer som ovan vill säga. Då får man vara glad över det också.
De snart 4-åriga små benen hade definitivt inte klarat dagens avverkade sträckor, och inte de tillhörande 6-åringen heller. Sen är ju faktiskt turistbussar, förlåt -tåg, ett bra sätt både att se ett ställe och att lära sig mer om det. Det ger också möjlighet att sedan veta vilka ställen man vill se mer av, och ta sig dit själv om man inte hoppar av tåget på något av de ställen man kan göra det.
Vi körde med andra ord en rejäl turisttur idag, med tåg såväl som kompletterande. Key West bjuder på mycket historia och idag fick vi en så mycket bättre känsla för stället. Långt ifrån öl och frityrsmet alltså.
Jag låter bilderna tala istället. (Förresten, vad tycker ni om bilderna med min nya kamera? Jag tränar och kärleken växer fram!)
Ernest Hemingways hem.
I Key West äter man kokosnötter men framför allt Key lime pie.
Key lime pie är liksom ett måste att smaka på sin ursprungsplats! Inte min grej helt men såklart god (jag gillar alltså choklad bättre än citrus i bakverk)
Med den här utsikten delade vi på pajen ovan.
Vid mysiga Mallory Square var det lugnare dagtid än i solnedgång. Fast tävlingen med racerbåtar (så sjukt snabba!) drog en del publik och Max var mäkta imponerad.
Southernmost point är USAs allra sydligaste punkt. Betydligt närmare till Kuba än till Miami! (inte nya kameran kanske syns… vi orkade inte stå i lång kö (!) för att ta närbildsfoto med monumentet)
Key West Aquarium inhyser ett gång hajar i sina utomhusbassänger och är äldsta turistattraktionen med sitt öppningsår 1934. Vi gick inte in, Dubai och Sydney lär ju slå högre?
Ja, det var lite av det vi sett idag. Men mest tar vi ändå med oss känslan av en gullig liten stad med små amerikanska trähus och salooner från 1800-talet som bjudit finklientel såväl som övrigt folk romdrinkar sedan historiska tider. För att vara USA alltså. Historia har en lite annan tidshorisont i landet i väst, kan vi också konstatera.