Vår anhalt efter ALV var egentligen västkusten och världens bästa Borlängeveckan hos fina vännerna i Stora höga, men vi ändrade oss. Övriga åkte dit redan i torsdags så veckan var lite på upphällningen och även om vi alltid brukar vara med ett par nätter eller tre på slutet så var vi osugna på extra bil-mil i värmen. Likaså förtjänar mitt viktigaste sommarparadis i Dalarna att få leverera den där ljuvligaste helt galna värmen till oss de ovanligt få dagar vi i år är där (pga flytt som stökar kring våra planer lite). Så vi åkte helt enkelt direkt norrut istället för västerut (inte helt utan ångest – jag saknar mina underbara vänner) och fem timmar senare kom vi fram.
Väl där kändes det så bra i hjärtat. Så bäst.
Visst är det så att alla har något ställe de lever lite extra på, njuter av mest, älskar. Det här är mitt sådant.
Ikväll i kvällssol. Och redan längtan till imorgon och sommardagen.
Stilistudie hela familjen – inklusive barn som helt plötsligt gav sig upp i hopptornet och modigt kastade sig ut. Lyckan!
