Anlänt Unawatuna – och hotellycka på Thaproban

Vi sov länge idag allihop (till typ 10) efter att somnat rekordsent (dvs ca 00.30 för oss och Stella), så vi kom inte iväg från Mirissa förrän närmare halv 1.
En taxi tog oss den knappa timmen norrut till Unawatuna som är ett större strandsamhälle (fast kanske snarare turistställe än regelrätt samhälle) på sydvästra kusten. Vi snirklade oss vidare med bilen från strandgatorna och upp på en liten höjd kanske 500 meter från stranden. Vi valde nämligen att här bo lite schysstare och med pool på Thaproban Resort & Spa, och offra bästa strandläget. Vi har dock lite oroliga, för på Tripadvisor blandades väldigt bra kritik med en del sämre sådan så vi var förberedda på att det kunde bli lite hur som helst.

Well, första intrycken är inte direkt av de negativa. Det är så sjukt trevligt! Till att börja med är rummet så otroligt fint. Stort, nytt, fräsch, stilrent och häftigt är det att en halv vägg delar av rummet och på sidan mot toalett + dusch hänger en hylla med den snygga badrumskommoden på. Alltså.
Fast det som gör rummet grymmast är att hela frontväggen är skjutdörrar i glas med utsikt över klippor, palmer, hav och horisont. Och att det utanför dörrarna är en stor härlig balkong där det är sol ända tills den går ner. Ljuvligt!

20140101-171941.jpg

20140101-171948.jpg

Hotellet är ett litet boutiqe-hotell (som det brukar heta) och jodå, till första intryck känns det så. Absolut snyggt Sri Lankan style så att säga.
Istället för strandläge har vi som sagt en liten pool (och sand-”strand”), och även om den är liten så är det okej för det är så himla fint.

20140101-172509.jpg

Thaproban

Vi blandar och ger den här semestern, och har nu testat allt från beduintält till lyxigt boutiqehotell och däremellan charterkomplex, storstadslyxhotell, slitet kolonialbygge och som senast spartanska bungalows i tropisk inramning för 400:- natten. Det är dock inte snordyrt här, men 1300:-/natten (dubbelrum med Max i babycot) är dyrt för att vara Sri Lanka.

Eftermiddagen har barnen förstås spenderat i poolen och nu får också Max träna lite utan puffar. Ett av de första försöken filmades till Instagram (Livetfrandenljusasidanse) och efter fem minuter flöt han fram i vattnet flera meter med sparkande ben (huvudet under vatten förstås) och jag är grymt imponerad. Ni har väl cherekringar till era barn? Bättre simskola finns inte!

Nu njuter vi av balkongen och välkomnar 2014 med varmt sinne. Och med frisk hals också förresten – yippie!