När vi så sent som i torsdags eftermiddags ännu inte bestämt oss huruvida vi skulle åka till Åre eller inte, så gick vi in och kollade väderleksrapporten. Den sa +3 och sol denna lördag, och det blev faktiskt lite av spiken i kistan – det som gjorde att vi valde att åka upp. I mina Åredrömmar skulle jag äntligen få njuta höst i fjällen, och i sol glimrar löv lite extra.

Däremot hade jag aldrig kunnat föreställa mig hur denna dag skulle se ut – den överträffade mina höstförväntningar ungefär oändligt.

Vi började dagen med frukost på Åre bageri (så mysigt, och frukostbuffén kostade 120:- vilket får ses som ett kap), och sedan gick vi tillbaka till Åre torg för att börja vår klättring mot toppen. I somras sprang Henke ”Vertical K” som är den väg som är allra kortast upp till Åreskutans topp och med det också den brantaste, och den ville han presentera för mig. Inte springandes dock, utan genom en promenad i lagom tempo – och det räckte kan jag säga. Vi pratar helt enkelt inte promenad, utan konstant klättring. Steg för steg, höjdmeter för höjdmeter. I de brantaste partierna behövs rep för att hålla sig i, och i de minst branta bränner låren ändå varje steg.

”Det här är ett grymt träningspass!”, sa Henke, men själv känner jag något helt annat;

Det är det här jag tränar för.

Vi hade en så fantastisk dag. Vi började nere vid torget och snitslade oss upp genom pisternas guldglimrande växter, via ljungklädd mark just i gränsen till högzon, där utsikten mot Åresjön kanske är som alra bäst, och hela vägen upp till toppen. Från högzon låg snön först som ett lätt frostlager men mot toppen som ett flera decimeter tjockt täcke, och konstant i en lysande sol, en vindstilla himmel och en glimrande, vacker värld. Jag saknar ord att beskriva vår topptur idag.

höst på Åreskutan

Vi gick i ganska sakta mak – det var jobbigare än jag trott (och lera, is och snö gör förstås sitt till)  – och nådde toppen på ungefär 2,5 timmar.

höst på Åreskutan

Efter en fika-lunch med kaffe och mackor gick vi ner igen. Liftarna går alltså inte alls den här perioden på året, så vill man uppleva höst på Åreskutan så är det att gå upp och ner igen som gäller. Det gick förstås snabbare, men is och hala stenar gör inte under för farten och det tog nästan två timmar att komma ner också. Njutning total precis hela vägen (men på slutet infann sig absolut längtan efter att gå på rakt underlag…).

höst på Åreskutan

Jag kan tänka mig få saker som skulle kunna ge mer välbefinnande en lördag i oktober än just detta. Lugnet är så påtagligt, och det kanske låter lite pretentiöst men det är som att hela berget, Åre och världen tar några sista riktigt lugna andetag innan en mer intensiv period tar över igen. Jag försöker bara ta in det, och ge mig själv det lugn som omgivningen inspirerar till.

Höst i Åre. Jag har fått mer än mina drömmar någonsin vågat önska sig.

höst på Åreskutan

12 Comments

  1. Vilka OTROLIGT vackra bilder Lisa, och beskrivning av er dag. Det där stället ser ut som en bit av himlen. Tänk att få uppleva nästan alla årstider på en och samma vandring, det vill jag uppleva någon gång!

    • livetfrandenljusasidan.se Reply

      Och ändå inte i närheten av så vackert som det var i verkligheten. Magiskt!

  2. Wow så häftigt!!! Vore nåt att testa fast jag helst föredrar sol, bad, storstad men mär det gäller träningen vore det ju en utmaning!!!!

    Jag har ju inge ens varit i Åre 🙁

    Njut av helgen! !

    Kram

    • livetfrandenljusasidan.se Reply

      Jag ÄLSKAR naturen och att ”träna” där är utan tvekan mitt bästa. Sen gillar jag visserligen med Åre att det kombineras med riktigt njutsam inramning – grymma restauranger osv. Det är en härlig kombination!

  3. Alltså, såå vackert! Och det du beskriver: ”Det är det här jag tränar för” – en så underbar tanke tycker jag. Jag har aldrig varit i Åre – DET måste jag förändra på (synd bara att ingen i familj är särskilt hooked på skidor …). Definitivt på min to do-upplevelse är Åre å du säljer in det bra.
    Kram Rosita

    • livetfrandenljusasidan.se Reply

      Ja det måste du verkligen. Finns så mycket för alla! Kan tänka mig din familj skulle gilla hela känslan. Restauranger, fik mm, bad och träningscenter och det aktiva. Åk på sommaren kanske? Eller så siktar ni mot snöskovandring och skoter – man måste inte åka skidor för att älska Åre, även om det är allra mest kärlek då. 🙂

    • livetfrandenljusasidan.se Reply

      Haha! Det finns mer än natur och aktivt också, det är fokus även för livsnjutare av mer bekvämt slag – som spa, grymma restauranger och allmänt skön känsla. SÅ alla kan få sitt. Älskar Åre för alla delar!

  4. Så underbart! Vilken dag! Också sugen på prova den där leden, har bara sprungit en längre men flackare variant upp och den toppturen var också magisk vill jag lova! Istället vår med spring i benen och förhoppningar om mycket sommarfjäll och så få några sista snöbollar kastade 🙂 snösurf nerför var inte tokigt

    • livetfrandenljusasidan.se Reply

      Alltså, den var helt magisk verkligen!
      Så kul också att ha gjort toppturen – verkligen. Men sen kan jag allmänt tänka att lift upp halva inte är fel. Man kan ju gå längs med och runt berget också och ha det väldigt fint, haha.
      Så coolt också med många olika årstider på berget, det var mäktigt! Vi hade underställ + huvtröja och svettades – så skönt!

  5. Pingback: Snapshots höst i Åre - en helgsummering (restauranger mm) -

Write A Comment