Ikväll var vi bjudna till Kungens kurva och premiäröppningen av ett nytt, stort Leos lekland. Det känns lite som trenden när det gäller de nya leklanden – att de bara blir större och större. Jag ska villigt erkänna att jag egentligen inte älskar lekland – om jag ska använda barnspråk, vilket känns passande i sammanhanget – och även om jag ibland kan tänka att mina barn borde ha vuxit från lekland åldersmässigt så inser jag att det bara är önsketänkande. 6- och snart 9-åringar älskar också lekland, helt enkelt. Visserligen verkar Bounce, som vi var på i helgen, ha landat stabilt på förstaplatsen oavsett konkurrens – men nog har de fortfarande roligt på lekland,. Och framför allt – ju större och nyare desto bättre, så nya Leos lekland i Kungens kurva gick minst sagt hem hos dem.

Det som de numera gör allra mest är att klättra (helt i vulkan, Max favorit på Leos), hänga i parkourområde (vilket var bra på Leos lekland, Kungens kurva), åka rutschkanor (ju snabbare och brantare desto bättre – de fick verkligen det de ville ha på Leos) och att spela fotboll och annat (Max). På ställen som Leos hittar man helt enkelt sitt, och våra barn hade inga problem att springa runt och roa sig i ett par timmar.

Leos lekland i Kungens kurva är alltså helt nyöppnat och därmed fräscht, och precis som övriga lekland i kedjan så är det djungeltema – och mycket fokus på klätterområden. Jag gillar när café ligger i ena änden av leklandet så att man som förälder kan sitta där och ha full koll så fort barnen kommer för att kolla efter en – och inte råkar gå vidare ut eller så om de inte får syn på en direkt – så med det i åtanke gick Leos hem hos mig. Vilket som är bäst..? Jag vet inte. Barnen är ganska lättroade när det kommer till lekland, och åker fortfarande gärna till Andys Sickla (som är betydligt mindre än de nyare) eller Bromma (kan vara bäst i klassen?)… eller för den delen Lek och bus eller valfritt Leos. Jag hoppas väl fortfarande att de kanske ska tröttna snart…

…men å andra sidan har vi nu en ny förmåga som tydligen går i sina storasyskons fotspår. Vardagskväll efter förskola och inte ett spår av trötthet under tiden vi var inne på leklandet (väntan på att de skulle öppna innan kan vi däremot undvika att prata om, haha).

Det var också ett sätt att spendera en onsdagskväll. Lyx i ett barns liv, kan jag tänka mig – och vad gör man inte för de små när ett riktigt bra tillfälle ges. Tack för besöket, Leos lekland!

Write A Comment