När jag bokade in oss (för ja – jag står för 90% av resebokningarna i den här familjen, och då tar jag egentligen bara höjd för 10% åt andra hållet i mitt uttalande för att vara diplomatisk) på 3 nätter på fantastiska Segara Village i Sanur och sedan 2 i Amed så tänkte jag direkt att Amed var en chansning. Inte för egen del egentligen – utan för familjens. Jag förstod att Amed skulle vara ett ställe för min backpackersjäl snarare än för familjens komfort och njutning, men framför allt så hade jag läst att vägen från Sanur till Amed skulle vara otroligt fin. När jag (och egentligen vi som familj) dessutom gillar när det händer saker så är reseinslag under resan något som är kul snarare än jobbigt, och så kändes det idag. Vi hade en härlig förmiddag vid poolen efter att vi vaknat från vår galet långa nattsömn (med mig i botten på 9,5 timmar och Max och Meja i topp på 13,5 – alltså?!), och avslutade med lunch på hotellet innan vi satte oss i en bokad taxi med en riktigt härlig och erfaren chaufför. Sedan 1972 – vad sägs om det? 


Han lotsade oss den vackra vägen mellan Sanur till Amed under två vackra timmar. Trafiken (mitt på dagen ska påpekas) var inte alls särskilt intensiv, utan kändes lugn och trygg för att vara i den här världsdelen. Utanför fönstren hade vi vacker utsikt över risfält och ängar, och vi åkte genom den ena charmiga byn efter den andra. Jag njöt verkligen! 

På vägen mellan Sanur och Amed ligger flera vackra ställen som är värda att besöka, men då vi kommer tillbaka när vi åker mot Ubud om några dagar nöjde vi oss med Holy Springs – det heliga stället där vattnet runnit konstant och gjort magi (tros det iallafall) sedan 1100-talet. Jo. Magi, alltså. I mina ögon. 

Där mötte vi också resans första regn, vilket väl var lite på tiden dels pga regnperioden och dels då det ligger vid Balis högsta berg. 

På eftermiddagen sa vi hej till Surya Rainbow Villas, där vi bor i Amed. En helt annan klass än boendet i Sanur – enligt plan. Jag blandar hellre högt och lågt än går rakt igenom mellanmjölk, men helt lågt är detta inte. Vårt familjerum med loft är mysigt och hyfsat rent, maten god, personal och andra gäster trevliga, stämningen bra och poolen helt ok. På det stora hela ”nästan lika bra och lyxigt som det andra”, tyckte barnen, och jag älskar deras inställning och referensramar lite extra. För helt sant är det inte direkt – och kanske bör man bo i andra änden av den här svarta lava-stranden? – men lekarna de kom igång med bara av att komma in i rummet var enormt härliga. Res med barn – de har ett helt annat perspektiv än oss vuxna och inte minst annat än det vi tror, och det är så coolt! 

Amed är kanske inte det bästa stället för oss egentligen – men jag är glad att få se och känna det. Och så värmer det, och underhåller, min backpackersjäl. Det är jag tacksam för. Jag lever lite extra då.  


4 Comments

  1. Barn är så häftiga alltså. som lekmoster & gudmor är en av mina favvosysselsättningar att strunta i de vuxna och leka loss med barnen. Riktigt kul när man släpper sitt vuxna, praktiska jag och går in i leken!

    VIlken cool resa, och jag älskar att prata med taxiförare. Herregud vad mycket kul, spännande och bra man kan få sig till livs av att prata med dem!

    • livetfrandenljusasidan.se Reply

      Ja, att vara med (eller som i det här fallet resa med) barn är verkligen något som gör en värld mycket mycket större – de tänker på helt annat sätt, och ser helt andra saker. Så fascinerande, och så härligt att få vara en del av.

      Men eller hur – taxichaufförer är de som har koll på ALLT. Bästa källan till inspiration och information, om de är på det humöret – och de är de ju ofta, förmodligen har de valt det yrket för att de gillar att snacka med folk. 🙂

    • livetfrandenljusasidan.se Reply

      Jag förstår verkligen att du återvänder gång på gång på gång….

Write A Comment