Det finns vackra dagar även i november, och det är klart att det är enklare för mig att se det som är ledig om dagarna. Men ändå – lugnet den här perioden, alltså! Det är rätt magiskt i sina stunder.
Imorse såg jag hur hela himlen var som ett ljust, gyllene skimmer men kom (som vanligt) inte ut i tid för att verkligen se det – jag fick nöja mig med att titta ut över taken på villorna här hemma i Nackaförorten. Någon timme senare var vi dock påklädda, packade och klara, jag och Meja, och gav oss iväg. Mycket av skimret låg kvar, och lugnet. Ah, lugnet!
Vi hade siktet på SATS – äntligen! – men eftersom vi (och med det menar jag Meja) inte varit där på länge så kändes en snabb promenad dit rätt. Möjligheten var ju ändå stor att hon inte skulle gilla det särskilt länge, och att då ha en riktig promenad bakom mig samt att komma dit varm kändes smart för att hantera eventuell besvikelse.
Det var rätt tänkt. Jag hann göra den första, tyngsta, tredjedelen av mitt pass – cirka 20 minuter – innan jag blev inropad till miniSats. Meja var så ledsen! Alltså. Så himla tråkigt, för oss alla. Hon borde älska det, men mammigheten hos henne är enorm nuförtiden.
Jag körde knäböj som huvudövning, för nu behöver skidbenen tränas – det är mitt största fokus med styrketräningen nu. Är bara så pepp på kommande säsongen! Jag hann köra 5*10 knäböj med vikt där jag började på 20 kilo och ökade med 10 för varje set – för att avsluta på 60 kg. Sedan började jag på 65 kilo med 5 repetitioner, gick utfallsgång med kettlebells och gjorde höftlyft med viktplanta – men där tog det alltså slut innan första cirkeln var avslutad, i passet jag kört regelbundet sedan Lofsan först la upp det för 1,5 år sedan.
Nåväl. Jag hann få skakiga ben och väljer att tänka på det som positivt och mer än noll – inte minst ihop med promenaden. Som var vacker, såhär i mörkaste november. Det där med livet från den ljusa sidan… Ni vet att det är en inställningsfråga, va? Det är inte så himla svårt egentligen, det behöver bara tränas på, och sedan påminnas om så ofta det behövs.
När det blev vinter innan hösten var över. Men nu tar hösten över igen.
Jag tycker dagen var fin, jag. Nu är det snart dags för hämtning!