Bästa ålder att resa med barn -

Ibland får jag frågan om vilken ålder som jag tycker att är allra bäst att resa med barn, och det är en ganska svår fråga. Det finns fördelar och njutning likväl som utmaningar med alla åldrar – och givetvis är alla barn olika, så mina tankar nedan är inget facit som gäller för alla. Men om jag skulle säga något om bästa ålder att resa med barn så ser det ut ungefär såhär;

Bästa ålder resa med barn

0-7 månader

För egen del har jag inte riktigt rest med barnen innan de varit 3-4 månader. Det är för att jag tycker att de känns så sköra då, och utan de första vaccinen har jag inte känt mig trygg. Fast, framför allt har det nog handlat om att jag inte haft behovet – jag har gärna gosat in mig i en hemma-bebisbubbla den första tiden. Däremot är ålder 4-6/7 månader otroligt bra, tycker jag. Det är smidigt när de helammas (/flasmatas) och inte ännu stoppar direkt något i munnen och inte är så rörliga. Man vet var man har dem och de är nöjda med det mesta – deras värld består av ditt knä ungefär. Halvårsbebisen är verkligen ett perfekt resesällskap!

basta-alder-resa-med-barn-7-av-9Mejas första längre resa – Dubai vid 4 månader. 

7-12 månader

Krypperioden… är också okej då de ännu är rätt nöjda med lagom underhållning, och inte är allt för snabba. De är också något mindre sköra och har grundskydden de första vaccinerna ger, men däremot har de börjat äta – och det mesta åker i munnen för en liten krypare. Det gäller att vara med, och det är inte alls lika lugnt som när de är yngre och bara ligger/sitter.
De äter en del mat men är ofta ganska nya på det, och ska inte ha salt och annat, så det kan kännas lite knepigt med vad man behöver ta med sig för att säkra upp både mat och hälsomässigt. Jag tycker själv att det ibland tar emot att sätta ner dem på vilket golv som helst, och krypperioden är därför inte min favorittid att resa med barn. Samtidigt så har jag gjort det väldigt mycket, och det är inget som skulle hindra mig. Max var 10 månader när vi åkte på vår tremånadersresa till Asien och Oceanien, och 13 när vi kom hem – och han kröp hela tiden. Han var inte magsjuk en gång, och allt gick toppen – men får jag välja så tycker jag ändå att tiden efter året är enklare.

basta-alder-resa-med-barn-2-av-9Krypbebisen (som dessutom inte får smörjas in) – håll full koll, sök skugga, …, …, … Här Max, 10 månader på Fiji

12-24 månader

Barnet som lärt sig gå (vilket de gör vid olika ålder, men ni fattar) är enklare att ha på fler ställen än kryparen, då man alltid kan sätta ner dem så de får gå omkring och upptäcka världen. Sedan är de ju däremot ofta snabba, så man får vara på sin vakt… och att åka flyg med ett barn mellan 1 och 2 kan vara pest. De har börjat upptäcka sin värld betydligt mer än det yngre barnet, och att sitta stilla är sällan intressant några längre stunder. Vad gäller resan så är de dock oftast ganska regelbundna i sin sömn, så nattflyg för längre sträckor kan lätt vara en betydligt större hit med ettåringen. En ettåring kan äta det mesta så undantaget välling behöver man sällan säkra upp med annan kost, och de tar sig fram mer obehindrat om än utan större konsekvenstänk – att resa med en ettåring betyder inte semester, utan att konstant vara på sin vakt för… allt. Men som vanligt är deras äkta glädje i många situationer extra roligt, och kvalitetstid med ett charmigt bebisbarn ovärderlig!

Thailand 699Stella som 1,5-åring i Thailand.

2 – 3 år

Barnet över två år har oftast börjat prata lite eller till och med riktigt mycket, och kan både förstå lättare argument och många konsekvenser (typ – man bör inte hoppa med huvudet före ned för ett stup). En iPad kan underhålla längre stunder och det går som förälder åter att sitta ned lite längre stunder om man så vill. Dessutom somnar tvååringen ofta rutinmässigt, och de flesta barn kan lätt sövas i vagn om kvällarna och sedan sova gott där om föräldrarna vill fortsätta kvällen någon annanstans än i hotellrummet. Det blir med andra ord betydligt lättare, och mycket av resans glädje (såväl som ansträngningar) kretsar kring barnet.

resa till jordanien (1 av 1)-10Max i Jordanien strax före sin 3-årsdag – själva födelsedagen firande han på Sri Lanka.

3 – 6 år

Efter 3 år infinner sig mer lugn, och barnen är riktigt härliga resesällskap. De kan ha tålamod vid transporter, förstår och gillar läget så länge de bara är förberedda på vad som ska hända och ungefär när och ja – resan blir åter igen semester i större utsträckning och dessutom reflekterar barnen mer över vad som händer runt om dem. I den här åldern kan resan bli otroligt mycket mer av att ha barn med, som själva hittar situationer och människor som adderar en extra dimension på resan. Från den här åldern kan man verkligen njuta av resa med barn – där barn sätter mycket av agendan och styr resan som behöver vara på deras villkor, men där den blir otroligt mycket roligare än utan!
Den här perioden är också den då många tycker att charter och all inclusive är otroligt smidigt, och det kan jag förstå – för det är samtidigt ganska stimmiga år… Men enligt mig är det inget måste. Barn i den här åldern är kompetenta, härliga och anpassningsbara, och orkar man som förälder kan njutningen vara minst lika stor på andra typer av resor. Våga testa!

basta-alder-resa-med-barn-1-av-9Stella 3,5 på Fiji. Vi tyckte hon var så stor och enkel då – att det var en ny fas. Haha!

+ 6 år

Har du rest med barn under alla åldrar ovan så skördar du frukten nu. Prata om destinationen och världen i ett större perspektiv – de klarar det! Och, att de är nyfikna på världen kan jag lova!

basta-alder-resa-med-barn-3-av-9Stella, 7,5 år i Dubai.

Tweenies…

Hit har vi inte kommit än då Stella som är äldst i vår barnskara är 8,5, men jag vet att nya utmaningar kommer – som en starkare vilja och argument, som gör att man som förälder kanske inte alls väljer resmål eller typ av semester längre. Ska man ha roligt på semester med en tweenie lär resmålet och utbudet där behöva falla alla i smaken för att inte gnället ska vara betydligt större än det från en trumpen tvååring! Eller..? 
(om några år vet vi)

Har du samma uppfattning som jag? 

Sammanfattningsvis så finns det för mig ingen ålder då jag skulle vara rädd för eller helt undvika att resa med barn – men att ha tänkt igenom vissa situationer innan är ju alltid en fördel. Sedan är förstås alla barn olika, och utvecklas olika – så ni får ta mina funderingar ovan med en nypa salt. Du känner ditt barn bäst!

11 Comments

  1. BRa inlägg!!!! Tycker det är fantastiskt att resa m Ludwig nu! 5 resor och så enkelt ! Vill bAra åka igen medan det funkar så bra 🙂 kram

    • livetfrandenljusasidan.se Reply

      Tack!
      Men ja – det är ju så enkelt när de är så små. Känner verkligen skillnaden nu när Meja är en snabbkrypande 11-månaders som gåtränar för fullt… Nu hoppas jag verkligen att hon hinner lära sig gå innan vi åker -men det är lite osäkert. Kram

  2. Håller helt med och dessutom tycker jag det blir ännu lättare och ännu roligare ju äldre de blir, upp till ungefär 15 år. En tonåring på glatt humör är ett riktigt kul sällskap, en tonåring på mindre glatt humör är ett riktigt trist sällskap. I vår familj har det aldrig funnits tillgång till barnvakt någon längre tid, alltså måste även tonåringar följa med när vi reser och det är helt klart en utmaning ibland. Nu har 17-åriga dottern tillåtelse att stanna hemma, men nu börjar å andra sidan den 14-åriga sonen ställa upp vissa kriterier för resorna (god mat och wifi på hotellet och det kan vi ju stå ut med) 🙂 Bästa resesällskapet för tillfället är elvaåringen, vår lille globetrotter som älskar äventyr . Åh vad jag hoppas det inte förändras när han blir äldre!

    • livetfrandenljusasidan.se Reply

      Tack för en liten insikt i hur det är/kan vara med lite äldre barn. Låter ju väldigt hoppfullt ändå får jag säga! Alltså, jag tänker ofta att jag verkligen hoppas att barnen kommer att vilja vara med oss även när de blir äldre – på resor och alltid.

  3. Kan väl fylla på lite uppåt då…
    Mellanstadieåldern tycker jag är den bästa tiden för resa. De klarar sig själva. Kan sitta på sätet bakom på flyget och underhålla sig själva, beställa in mat av flygvärdinnorna osv. Spelar fotboll på stranden medan vi föräldrar sitter kvar på restaurangen osv.
    Fortfarande glada och intresserade.
    Tonåren blir de mer tungsinta och kritiska. Vill kanske inte resa alls. Får idéer typ att de där pengarna som ni tänkt lägga på resan, kan jag få dem själv i stället och köpa en ny dator för?
    Vi brukar ofta resa med min syster med familj. Men inför nästa år har vi just konstaterat att våra tonåringars idéer om hur deras resa ska se ut är för olika för att vi ska få ihop det. Och då prioriterar tonåringarna hellre att resa varje familj för sig än att kompromissa.

    • livetfrandenljusasidan.se Reply

      Men så himla hoppfullt och härligt det låter! Tack för att du delar med dig!
      Haha, argumentet om dator vs resa… SVÅR diskussion kan jag tänka mig! 🙂

      Ja men man vill ju aldrig kompromissa allt för mycket på en resa känner jag. Det är lite därför det, för vår del, trots otroligt stort umgänge finns så pass få vi verkligen vill (eller ens kan tänka oss) att resa med. Så är det så med era tonåringar så är det nog rätt prioritering att dela på er den här gången.

  4. Jättebra inlägg Lisa! Och jag delar vissa erfarenheter med tonårsföräldrar ovan. Vår 6-åring är i vissa hänseende smidigare att resa med en 12- och 13-åring 😉 Dock så är det såklart inte det minsta svårt rent praktiskt att resa med de äldre. Man måste bara förstå och acceptera att faktiskt också de bör få bestämma en del av av reseupplägget. T ex passade vår New York-resa nu i april med döttrarna perfekt ju ?? och då lämnade vi istället lillebror hemma med mormor och morfar. Medelhavskryssningen kommande sommar tycker också de äldsta att blir cool, då kan de ju bocka av ”häftiga platser” (läs välkända) som Barcelona, Monaco/Monte Carlo (i samband med Nice) mfl. Lillebror kommer fixa bra alla utflykter, men inte tycka om det lika mycket som storasyrrorna … ”Bra” att city- kryssningssemestern är bara 1 vecka. Innan det har vi 2 veckor ”charterresor-semester”. Perfekt mix tycker vi.
    Vi har haft en lång period med yngre barn, med hänsyn till sladdis, men från lillebror var ca 3 år så har det verkligen känts smidigt. Och såklart blir det lättare – rent praktiskt – för varje år och vi når hela tiden nya ”framsteg”. I somras var det häftigt att lillebror lärde sig simma och vi kunde snorkla allihopa tillsammans.
    Kul, intressant och ”nyttigt” inlägg Lisa!
    Kram, R

    • livetfrandenljusasidan.se Reply

      Har ju verkligen inspirerats av dig också – och hört hur du berättat om hur det är att få alla viljor tillfredsställda när de blir lite äldre och har en halv-sladdis. Allt är inte nu – en ettåring hänger på men med stora behov förstås.

      Tack för en jättefin kommentar, så kul läsning!

      Kram

  5. Pingback: Den vilda bebiresan med Lillmyhran - RESFREDAG.SE

  6. Pingback: En bebis (Meja) som kryper eller går på resan? - Livet från den ljusa sidanLivet från den ljusa sidan

  7. Pingback: En guide till att resa med bebis -

Write A Comment