I takt med att årets första snö lagt sig – inte bara i drivor i norra Sverige utan som ett litet centimetertäcke i Stockholm till och med – så väcks ju tankarna på skidåkning. Helst skulle jag satt mig i bilen redan nu och dragit norröver – för redan nu peppras mitt flöde av skidbilder från fjällen – men det faller på flera punkter; dels finns inte riktigt tiden, dels har vi varken bil (pga fortfarande på lagning – det drog ut på tiden så nu är vi en bit över två veckor utan!) eller vinterdäck på. Här i Nacka, på Ica Maxi där vi vanligtvis byter i deras temporära tält på parkeringen, har köerna till däckbytet varit så långa så det till och med visats på nyheterna. Samma visa varje år – man är alltid steget efter… För min del blir det att åka dit och köa en vardagsmorgon direkt vi får tillbaka bilen! Förra året fick vi den tråkiga överraskningen att vi behövde köpa helt nya vinterdäck, så det slipper vi iallafall i år. Men det känns skönt, för vi åker ändå mycket norrut och till ännu mer vinterlandskap, så det känns viktigt med bra däck. Vi kör på riktiga dubbdäck trots att det inte är tillåtet överallt i Stockholm. Men, det är ju så vi nyttjar den mest vintertid – till att åka till Henkes hemmahoods på småländska höglandet (där det ofta är snö), och framför allt var och varannan helg till Dalarna. Isaberg i all ära – men det är till Dalarna vi åker oftast för att åka skidor, och då i Romme alpin. Jag är uppvuxen i Borlänge och mina föräldrar bor kvar där, så det är verkligen perfekt med lagom avstånd, tillräckligt bra backar för en helg och möjlighet att åka både med barnen och lite utan dem genom bästa barnvakterna. Win!
Ungefär så ser även vinterns skidplaner ut – vilket jag både är nöjd och missnöjd med. Vi missar hela jul/nyårsåkningen eftersom vi är bortresta på varmare breddgrader då, men däremot lär det bli en hel del åkande resten av säsongen. Meja kommer att vara för liten för att det ska vara riktigt värt att kosta på riktig fjällsemester – när en av oss ändå inte kommer att kunna åka – och så är det förstås en ekonomisk grej också då vårt fokus ligger på Bali. Detsamma gäller med vår årliga alpresa, som i år får fortsätta stå på paus av penga- och bebisskäl. Men till Romme alpin – dit ska vi åka riktigt ofta den här vintern!
Så ja. Jag är lite ledsen över att det inte blir Alperna för mig i år. Och inte den traditionsenliga tjejhelgen i Sälen då jag inte får ihop varken tid eller barnlogistik, och inte har vi ännu några planer på att åka längre i Sverige… Men jag kommer vara ledig en bit in i mars och har alla möjligheter att förlänga helger till Borlänge, och vi ska vara där hela sportlovet. Blir det något så kan jag tänka mig en halvspontan till Åre eller så runt påsk – om spontant ens existerar dit den perioden. Så med andra ord – det lär bli rätt många skiddagar, men inte på de allra högsta bergen. Det får jag ändå vara nöjd med – för nu gäller det ju att fokusera på det som är bra snarare än det som missas? Vi gör så! Skidsäsongen 2016/2017 – jag längtar så otroligt mycket efter dig!
_____________________________________________________________________
Inlägg i samarbete med Tirendo. Bilderna i inlägget är från Hochgurgl/Obergurgl, Österrike.