En otroligt härlig resa i all ära, men känslan av att komma hem igen… Den går inte ens att förklara! Det var iallafall glada barn som mötte sin mamma som kom lagom till kvällsmaten (tacos förstås!) och Meja såg lite fundersam ut till en början men ändå glad, och hon var snart som vanligt igen. Nu känns det väldigt skönt att jag inte ska iväg någonstans utan barnen förrän i slutet av februari, och att det är vardag imorgon och 5 grader och regn som väntas gör inte ett dugg. Jag är snarare så glad för vardag, och tycker att det ska bli så otroligt skönt. Tänk vad ett litet avbrott från den kan göra! Det känns snarare som att jag varit borta i en vecka eller två än tre dygn.
I veckan blir det lugnt värre. Jag ska njuta av att vara ledig, och (dagtid) mest bara hänga med Meja och ha det skönt. Mammaledighet FTW!
Barnen har haft en bra helg utan mig har det rapporterats och berättats, och jag pumpade lite under kryssningen och har ammat Meja ikväll så jag tror nog att amningen kommer att hänga med ett tag till. Det är ju så mysigt, och så praktiskt, så jag har ingen brådska att sluta. Med Stella blev det 10,5 månader, med Max 13 och med Meja – ja, iallafall 11 månader eftersom hon blir det om bara några dagar.