Downhill i Åre (och ungefär motsatsen)

Traildaten igår övergick senare i middagsdejt i Sofia & fam’s härliga lägenhet i Åre Sadeln och under den riktigt goda middagen vi bjöds, komplett med blåbärspaj och allt, väcktes Henkes intresse för att hänga med på en downhilltur idag på förmiddagen. Vi har båda stått och kastat längtansfulla blickar mot alla mountainbike-åkare på berget, och funderat på när det ska kunna bli vår tur att testa. Våra barn är för små den här gången i Åre, och någon potentiell barnvakt finns inte på väldigt många mil.

Givetvis tyckte jag att Henke skulle passa på när chansen dök upp för honom – för liksom jag konstaterade igår så är vissa aktiviter allra roligast i sällskap. Vår agenda för dagen var annars resa vidare söderut, och det kändes förstås inte så dramatiskt att komma iväg några timmar senare. Så iväg gav han sig imorse, taggad som få, och jag och barnen spenderade dagen på lugnaste sätt runt byn; sparkcykel, pokemon-jakt, fika, stor-schack inne på Holiday club och lite så – och från Åre rullade bilen först tidig eftermiddag. Inte färdiga med Åre på långa vägar, men det är fint att lämna med mersmak också. Frågan är om nästa gång blir i vinter eller om det dröjer till nästa sommar? Vi får se.

Henkes downhill-premiär hade gått riktigt bra och inte minst varit ”sjukt kul”. Det förstod jag väl. Nästa gång hoppas jag kunna testa jag också!

Nu är det kväll och vi har avverkat 43 mil på små men ganska bilfria vägar och anlänt Dalarna lagom till grillmiddag. Skönt!