Det blev en rätt lång resa. 3,5 smidiga timmar på eftermiddagsflyget och som vanligt somnade den manliga delen av familjen och tjejerna inte alls. Själv började jag i ny bok med potential (En storm kom från paradiset av Johannes Anyuru) och Stella underhölls glatt av otroligt uppskattad julklapp – surfplattan. Hit!
Vi flög för övrigt med lågprisbolaget Pegasus som höll helt okej klass – ett turkiskt norwegian typ.
I Istanbul möttes vi av mer snö än i Stockholm (som vi såg redan igår på sporten…) men det var inte bara därför vi tog Havatas-bussen från flygplatsen Sabina Gökcen på asiatiska sidan som ”the locals” utan lite mer prisvärde såväl som smidighet (och enkelhet med stora väskor) föll avgörandet. Direkt till taksimtorget för 45kr/person på 50 minuter (oväntat lite trafik!) och väl där agerade vi däremot åter turister och tog en något prisad taxi till vårt hotell i den historiska delen Sultanahmet. Ytterst medvetet val, minibuss med chaufför med snälla ögon (vi går ofta på den iakttagelsen haha) var värt en extra femtiolapp och vi anlände nöjda och glada.
Men hungriga. Iallafall vi vuxna, barnen hade vi tänkt mycket på så de hade satt i sig både pasta-köttbullar-korv och pannkakor så dem gick det ingen nöd på. Vi vände snabbt på trevliga hotellet Seraglio och gick de 60 metrarna till restauranggatan och tog närmaste hak. Ytterst god shish kebab och rätt mysig inramning. Topp.
Sen gick vi hem med trötta men mysiga barn, såg Blå moskén mellan husväggarna från porten bredvid hotellets och tänkte på morgondagen. Barnen somnade sedan förstås direkt – klockan 22… Så med det har vi nog redan passerat den där timmen som behöver ställas om med råge.
Tur att de serverar frukost ända till 10 imorgon! Och tur att vi har semester. Åh, SEMESTER!
Härligaste små stjärnorna till barn.