PompDeLuxe

Ikväll har jag bekantat mig lite mer med ett barnmärke som jag hört rätt mycket om på slutet – PompDeLuxe. Det är ett danskt märke som inspireras av det vuxna modet men inte vill att barnen ska vara små kopior av vuxna för det utan kläderna är mode i egen barn-tolkning. Framför allt ska plaggen – trots att de har lite snyggare och exklusivare känsla – vara både mjuka och lekvänliga. I de kroppsnära kläderna är det ekologisk bomull och man jobbar mycket med att kvalitetssäkra sina leverantörer. Sånt gilllar vi!

Det var mysiga Milla som bjöd in till en riktigt trevlig kväll – och den enda bilden jag fick med mig från den kvällen var på fräscha väldigt-snart-2-barnsmamman Andrea. Sofy var väl lite för snabb för att fastna på bild när hon både hann shoppa kläder, socialisera och ha koll på liten E.

20130923-202221.jpg

Till mina barn blev det inte jättemycket men väldigt fina grejer. Svårt som sjutton att välja var det. En hel massa ljuvliga och sköna byxor spanade jag länge på, men eftersom Max fortfarande gör åt ett antal per dag (fast inte en enda olycka idag, yayy!) kändes det lite onödigt på något vis. Generellt gillade jag ändå – konstigt nog – kill-kläderna lite mer än tjejkläderna och det förmodligen av den enkla anledningen att jag inte är så tjejig-gullegullig-ryschig av mig i stilen (åt barnen). Tjejkläderna är helt ljuvligt fina men just ljuvligt fina.

Max fick en fin och supermjuk pyjamas, sova med stil! Han har dåligt med pyjamasar i nuvarande storlek (104) inför vintern, om ens någon. Stella fick världens mjukaste och härligaste blus i känsla av tjock bomull i flera lager, och en vippig kjol med alternativt djurmönster. Den tufft djuriga känslan utan att vara leopard. Jag tänker att vippigt borde gå hem, i den klänningperiod hon nu befinner sig. Hoppas! Lilla donnan har blivit betydligt mer bestämd de senaste månaderna. Och Max förresten, han tar sällan på sig något annat än fotbollströja med glada miner…

20130923-202215.jpg

Priserna på PompDeLuxe är något dyrare än våra svenska kedjor men inte extremt på något sätt – som Villervalla typ. Ha-begäret var som sagt stort men vi börjar såhär.

Tack för ikväll, Milla!