Där har jag varit ganska långa stunder de senaste dagarna. Jag har nämligen dykt!
Det var väl en 11-12 år sedan jag tog mitt padi open water cert, dvs dykcertifikat, på Koh Tao i Thailand. Efter kursen gjorde jag ett par dyk till men sedan – inget.
Sen har det inte blivit av. H har inget och det har inte känts så kul att göra det själv. Likväl som grejen känns rätt stor och nervös när man inte dykt på några år. Och för varje år och resa har ju gapet blivit större, och slutligen enormt. Dyka, jag? Vilket skämt liksom.
Men så på octopus hängde vi först mycket med ett par svenskar där pappan inte dykt på lika länge som jag och som just gjort ett par första trevande dyk och var helt lyrisk. Han dök nu mycket med en kille som var på octopus för att ta sin divemaster (dvs avancerat cert som man kan jobba som lärare på).
Någonstans där smittades jag och blev riktigt sugen. Att kunna dyka med han divemastern kändes ju också tryggt och bra. Och mycket att se med bara enkel dykning.
För första gången sedan jag tog certeg hade jag lämnat det hemma inför semestern. 🙂 Vet inte hur jag tänkte där. Det skulle dock lösa sig då man finns online. När jag så kom till mitt dyk (som skulle föregås av träning plus att jag läst om lite teori, gjorde en sk refresh) så fanns jag inte i registren. Fet besvikelse.
Snällaste divemastern övertalade mig då att göra en ”Discover scuba” så jag fick kolla på en film med mer info. Och det är jag glad för, repetition behövdes verkligen. På Discover scuba får man sedan gå ner 12m. Good enough.
Det var jag, divemaster-studenten Mike och divemastern på Octopus, Cookie, som dök ihop. Kan ni fatta hur lyxigt för mig?! Galet tryggt, massa bra info och uppmärksamhet, helt suveränt. Cookie har jobbat som divemaster i 18 år (!) och slutade logga sina dyk vid 5000 st. En av Fijis mest erfarne.
Jag tacksam.
Dyket var helt suveränt, ren njutning. Jag förvånades lite av det faktiskt. Och ja, vi gick ner till 18 meter. Höjdpunkterna var lion fish (*8 varav en väldigt stor), jättesköldpadda (! Fatta coolt!), bubble coral med transparent shrimp och painted lobster. Bland massa annat, speciella koraller och massa fiskar.
Extra kul var att Cookie skrev på en liten tavla hela tiden, så jag höll full koll på såväl de olika korallerna som alla fiskarter vi såg.
Det var så kul så jag kände att jag absolut ville hinna med en tur till innan vi lämnade Octopus. Bättre förutsättningar går inte att få!
Så imorse (torsdag, två dagar efter första dyket) åkte jag iväg på morgonen med ett trevligt par från Schweiz vi umgåtts lite med, och min ”buddy” för dagen Mike (åter igen, tryggt, lärorikt) och (tyvärr) en annan divemaster (som inte skrev eller visade lika mycket). Vi gick ner till 21 meter, kul, och bäst idag var att vi dök i en klippskreva bl.a.
Jag är inte någon extrem vill-dyka-hela-tiden person och kommer aldrig bli, men jag fick verkligen en ordentlig nytändning och skulle vilja hinna med en gång till den här resan. För att vara nere i ett akvarium och sväva viktlöst, det är verkligen hur coolt som helst!