De första dagarnas havsmotstånd är sedan länge borta för lilla Stella. Hon älskar att bada, går i själv, simmar runt och flyter i vågorna och Oj-Oj-Oj-ar som vanligt och skrattar högt.

Men i poolen, det är ändå där hon är allra mest i sitt esse. Hon hoppar själv från kanten så hon hamnar under med huvud och allt och kommer upp och blinkar och ser nöjd och stolt ut. Sen ska hon upp på kanten igen ”oppa, oppa, oppa” (=hoppa, hoppa, hoppa!) och hoppa på nytt.

I poolen finns en vattenruschbana, och där har hon åkt med oss otaliga gånger. De senaste dagarna har hon avancerat än mer. Hon går själv upp de 10 trappstegen (med oss bakom såklart) och sätter sig på kanten. Vi åker ner i förväg. Sen hasar sig hon ut och åker själv nedför rutschkanan, ned i bassängen. Hamnar med huvud och allt under och kommer upp med glada miner och pekar mot trappen ”ka, ka!” (=åka, åka!). Upp igen. Detta är alltså en hyfsat hög vattenruschbana som roar 6-7-åringar till och med. Som vännernas 3½-åriga kille inte vågar åka.
Stella, 1½, har inga tveksamheter alls.

Gillar action, det är en underdrift när man snackar om Stella, minst sagt! Och varje dag avslutas med ett barn med skrynkliga fingrar, som legat i vattnet otaliga timmar. Möjligtvis inte lika många som kusinerna, men inte långt ifrån… Ge henne ett år eller två så får de konkurrens!

2 Comments

  1. Haha.. skönt 😀 Russinfingrar som jag brukar säga, Elis tycker det är konstigt med russinfingrar. Varje gång vi kommer ur badet tittar han undrande på sina fingertoppar och säger ”ussssi???”.

    Låter som om ni har det alldeles fantastiskt underbart!

  2. Det låter verkligen som att ni har det toppen!!! Njut av era sista vecka och kom sedan hem så vi kan få höra om alla era upplevelser och kanske få se ett eller annat kort. För en annan har nedräkningen börjat…

Write A Comment