Det är så SYND att jag glömt kamerakabeln. Framför allt nu när jag sitter vid storebrors dator och hade kunnat göra (de få) inläggen roligare. Sorry.

Gårdagens utflykt var en sådan som man inte ens borde försöka att beskriva i ord, för det går inte att göra turen rättvisa. Vårt gäng (tyvärr minus 2 viktiga – Stellas farmor och farfar, då farfar åkt på en riktigt elak magbacill och fick vara på sjukhus istället) chartrade en egen speedboat och gav oss iväg på en heldagstur i den fantastiska skärgården som ligger mellan Phuket och Krabi.

Det var jag, H, Lotta, Mackan, storebror Ola, Erika, mamms och papps och de tre kidsen som åkte iväg på morgonkvisten. Med vår snabba speedboat innehavandes 500 HK och med en fart upp emot 60 knop i den för dagen riktigt stökiga sjön besökte vi ett gäng fantastiska platser och gjorde både strandhugg och snorklingsstopp. En helt underbar tur! För detta betalade vi mindre än vad en liknande endagstur vanligtvis kostar – och då är det oftast minst dubbelt så många personer på båten och helt fasta stopp. Vi valde själva vart vi ville åka, stanna och hur länge. Grymt bra!

Monkey island uppskattades av barnen för de många apornas skull och av oss för snorklingen. På Bamboo Island lyckades vi med bedriften att vara i princip själva (det kan ligga ett 40-tal speedboats där samtidigt…) och kunde njuta helt öde, långa, vita stränder och jag och H promenerade runt nästan hela ön med Stella på ryggen. Jag gillade också stoppet på Phi Phi, för att se hur det ändrat sig sedan jag var där sist för 10 år sedan (nej, jag kände inte igen mer än beacherna…). Phi Phi Leh körde vi ”bara” sightseeing förbi, men det är så galet fantastiskt så man hittar inte ord. Grottor, höga kalkstensberg som står rakt upp ur vattnet och stränder som är kända från film som James Bond och The Beach. Är den här skärgården en av världens underverk eller? Nej okej då, men det är inte utan att man tycker att den platsar!

Stella var en grym båtpassagerare. Hon skrattade mest högt när det vågade så att vi andra nästan oroade oss för diskbråck och illamående och Oj-Oj-Oj-förgyllde trippen. Sötnosen. I sin flytväst somnade hon sedan i vågorna, och när vi kom till stället där vi tänkte luncha bar jag av henne från båten fortfarande sovande, och hittade en stor fatboy-liknande puff som vi la henne i och där sov hon vidare gott i en timme på stranden bredvid vårt lunchställe. Så otroligt sött! Jag är också lite lyrisk över detta, då vi inte har något barn som somnar (och fortsätter sova efter flytt) så det är så stort för oss att hon sover någon annanstans än i vagn eller säng.

En helt fantastisk utflykt var det iallafall, och jag är så ledsen att jag inte kan dela med mig av några bilder. Själv har jag planterat en massa ögonblicksbilder längst in i hjärtat och ska plocka fram när tillvaron är gråare. En fantastisk dag, en fantastisk upplevelse.

1 Comment

  1. Det låter helt fantastiskt! Önskar mej själv en sån båttur nästa gång jag åker till Thailand!! :o)
    Kramen

Write A Comment